Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska skandaler?..

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor..

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Mångkultur har idag blivit ett begrepp för att tillskriva det svenska samhället ett visst tillstånd. I den här studien så utreds artiklar, bloggforum och SOU rapporter för att belysa hur svårt det är att föra ett kritiskt samtal kring det mångkulturella samhället. Ethno-Chic är en studie inom begreppet politisk korrekthet och dess diskursiva sammanhang i migrationsdebatten. Analysen leder till resonemanget att det politiskt korrekta har blivit en konsekvens av det antirasistiska, detta i sin tur har lett till att texter ständigt står under analys för vad som kan uppfattas som främlingsfientligt..

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet är att pröva Michael Ross teori om förhållandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, på en djupare nivå. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlägger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.Vår slutsats är att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredställde inte regimen befolkningens krav på subvention av exempelvis bränsle och basmatvaror.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehållsanalys av presidentvalfilmer från valet 2012. Syftet är att få en förståelse kring hur de två partierna använder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella väljare med hjälp av reklamfilmer. Med utgångspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam så analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som används i valfilmerna. Resultaten är liknande varandra och både Demokraterna och Republikanerna har valt att använda sig av negativ reklam där de smutskaster motståndaren och där de använder sig av pathos som den mest genomgående appellformen i filmerna. Generellt sett så skiljer sig inte de två olika partiernas sätt att kommunicera.

Syftet med uppsatsen är att söka utröna huruvida etnicitet kan försvåra införandet av de villkorade flerpartival som är ett resultat av politisk konditionalitet. Inledningsvis genomförs en presentation av de teoretiska ramverk som omger den politiska konditionaliteten samt valbeteende i förhållande till politiserad etnicitet, och därefter söker jag applicera dessa på Zimbabwe och Kenya. Syftet är att avgöra huruvida det föreligger någon markant skillnad mellan länderna gällande den politiserade etnicitetens påverkan på de, medelst politisk konditionalitet, villkorade representativa flerpartivalen. Metoden är empirisk utifrån sekundärlitteratur, men i förlängningen även komparativ. En diskussionsdel, vari valen i förhållande till de teoretiska ramverken problematiseras, leder fram till slutsatsen att politiserad etnicitet kan få negativa konsekvenser för villkorade val om det finns en etnisk grupp som är i synnerlig majoritet..

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.